You can sit beside me.

Calle kom hit en stund, utan att jag visste att han hade planerat det, hade inte hört av sig eller någonting. Det var jobbigt, bara tystnad. Jag bad han gå och sa att vi kunde träffas imorgon, för att jag orkade inte med en sån här dag till. Allt och allting blir så mycket jobbigare nu, vad än som händer. Jag kanske träffar honom ikväll, inte vet jag. Just nu vill jag inte tänka på någonting.

Kommentarer
Postat av: johanna

:( <3

2010-05-01 @ 19:56:36
URL: http://johannanorlin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Difficult isn't impossible -
RSS 2.0